mrsbergman

Min andra hälft har åkt till Skåne. Kvar är jag. Halv. Det är inte det att han inte är här och städar. Inte heller att han inte är här och tvättar. Inte att han inte är här och diskar (... åja....), inte att jag måste göra frukosten själv, inte att inte maten står färdig på bordet. Inte att han inte är här för att säga att nej älskling, du är inte lika bred som Empire state building är högt.

Nej, det är inte det.

För även om ovanstående såklart är sådant som jag verkligen uppskattar hos min gubbe så är det mer det faktum att jag känner mig så otroligt trygg med honom. Det är okej att jag är jag, med alla sid(bi-?)effekter. Jag får lägga tops på handfatet och spilla solpuder så att det vita handfatet nästan ser ut att härstamma från en annan kontinent. Jag får vara mitt knäppa jag med mitt heta temperament och stundtals rabiata beteende*. Jag behöver aldrig låtsas vara någon annan än den jag är och det vill jag säga till alla er därute som inte har en person vid er sida som älskar er på det sättet - Det är så kärlek ska vara!

Ja, tamejtusan - Je t'aime bäver! :)